Bardo Text och regi; Petra Revenue Film och mannens roll; Miran Kamala Film, skådespelare, musik röster; Kurdish fine art society Kvinnans roll; Ala Riani Budbärarens roll; Karin Blixt Musik och ekosal; Björn Knutsson Scenografi; Ger Olde Monnikhof Praktisk Information; Teater Trixter påbörjade sitt samarbete med Kurdish fine art society 2013. Vårt första gemensamma projekt Dansarens Kvinna, handlade om hederskultur och om rätten att välja sin egen väg. Då spelades pjäsen på kurdiska med få svenska inslag. I Bardo breddar vi den språkliga förståelsen och skapar en ekosal med olika språk. I Bardo kläs du nämligen av din kulturella identitet, lager för lager, och till slut finns endast själen kvar. Hur ser den ut? Är den lika för alla människor. Är vi i grunden ett och samma? Vi på Trixter tror det. En svensk kurd råkar skära sig på en slö potatisskalare, han får blodförgiftning och dör. Men när han vaknar inser han att han hamnat i fel sorts skärseld. Här väntar varken Sankte Per eller 72 oskulder. I stället har han, till sin stora förtvivan hamnat i det buddhistiska dödsriket, BARDO, en mellantillvaro där han ställs till svars för sin brist på mod. Ledsagad av sin egen själ i form av en budbärarinna möter han sitt förflutna och det som kunde ha varit. Bland demoner och illusioner konfronteras han med sitt liv, sina tänkta tankar, handlingar, svagheter och önskningar, vilka allt som oftast tycks ha cirkulerat kring olika kvinnor. Ja, var Arams svaghet legat, är bara alltför uppenbart.