Respekt är en nattsvart, bitsk och humoristisk föreställning av Petra Revenue

om kultur, människovärde och nytto- tänkande.

​

Regi: Lars Andersson
Skådespelare: Ingvar Örner och Karin Blixt
Musik / Collage: Björn Knutsson
Grafik: Beatrice Berggren
Producent: Inga-Bodil Hermansson

​​

Recensioner

​

G-P 2004-09-18
"Är Petra Revenue en riktigt stor dramatiker? Teater Trixters underhållande föreställning antyder det...en dialog som är

så kvick att salongen bubblar av skratt, så träffsäker att man tappar andan..."

​​

GT 2004-09-18
"...en skarp, intelligent och underhållande kamp... en kamp mellan två livshållningar som egentligen står för långt ifrån varandra för att kunna mötas...70 minuter spirituell, välskriven, välspelad dramatik..."

​

Bohusläningen 2004-09-23"Dramatisk miniatyr i mästarklass" 

​

Om pjäsens tillkomst

​

Petra Revenue - Dramatiker

Idén med föreställningen Respekt föddes under vintern 2004 då jag påbörjade ett projekt initierat av Skådebanan, som går under namnet Airis (artists in residens). Idén är att skicka ut konstnärer till vanliga arbetsplatser, och se vad som händer i krocken Företag-Kultur. Jag blev utplacerad på Bostadsbolagets städavdelning och arbetar fortfarande där en dag i veckan fram till september 2004.

​

Arbetet hos städerskorna, över 90% kvinnor och ca 60% med utländsk bakgrund, har varit ömsom vin ömsom vatten. Och en sak som jag, liksom flera andra konstnärer i projektet ställdes inför, var att få mitt yrke ifrågasatt i grunden.

​

- Vad gör du egentligen för nytta med ditt fantiserande?
- Behövs konst när välfärdssamhället håller på att rasa ihop?
- Måste vi vara med och betala för det?
- Vad fyller du för funktion egentligen?

​

Detta var frågor som jag självklart inte hade några svar på, och det är samma frågor som föreställningen ställer.

- Vad ska vi göra med alla dessa människor som inte fyller en funktion i samhället?

​​

Medverkande

Ingvar Örner, spelar teaterrecensenten Josef
Även musiker. Har just avslutat en mycket framgångsrik turné på Göteborgs ålderdomshem. Har gett ut en skiva, som dock ej fick den genomslagskraft den förtjänade. Har själv konstant åldersnoja, odlar olika typer av mustasch, tycker inte om att spela klassiker på teatern (”det känns gjort”) och upplever livet i allmänhet som ett jämt och grått töcken, men har ej gett upp hoppet om att det kommer att lyfta någon gång i framtiden.
Står helt frågande inför hur han blivit inblandad i en massa Volvobilars byte av ägare. Kommer att äga en Cadillac limousine. En vit. Snart. Fotvandrar gärna med sin son i Sverige på fritiden.

​

Karin Blixt, spelar städerskan Malin
Elegant skådespelerska och styrelseledamot i Teater Trixter. Kämpade hela sin uppväxt i Karlstad med att smälta in och bli ”normal”. Började då dagarna med att ställa en fråga till himlen, slå upp ett ställe i Bibeln, och hoppades att där finna svar och ledning.
Pratar värmländska när hon slappnar av, är optimistisk när det gäller friteaterns framtid, vilket visar på ungefär hur mycket markförankring hon mäktar, driver Trixters experimentella måndagar och har nyligen fött sin första son, skallige John, som för det mesta är på gott humör under repetitionsarbetet.

​

Björn Knutsson, har gjort musiken
Till detta drama kompositör, annars även regissör, Spencer Tracy- älskare av stora mått med en komplett Tintinsamling i bokhyllan. Anser att Gunnar Ekelöf är den största av alla poeter.
Björn föraktar rökfria caféer, är den enda kända vegetarianen som inte äter grönsaker, skyr överhuvudtaget utomhusmiljöer även om han, enligt egen uppgift, gärna cyklar när det är 40 grader varmt.
Björn har 4 barn som alla ger honom giraffhjärta. Han lider av dödsskräck, är skeptisk mot nya bekantskaper och vill helst inte gå till tandläkaren eller till någonting alls som ligger utanför Haga.
Björn är även aktuell som kompositör till musiken i Mater Nexus, som just nu spelas på FolkTeatern.

​

Lars Andersson, regisserade
Norrländsk Regissör och skådespelare som anser att Sam Shepard är världens bästa nu levande dramatiker. Har annars inte mycket övers till teatern. Lars älskar Italien och Amerika, dit han ska flytta så fort han får råd. Han fiskar dagligen när det är lagligt, helst öring, han spelar biljard på biljardklubben Milen minst fem dagar i veckan, tycker om att läsa bilannonser men även böcker, gärna ett par i veckan.
Lars tycker att tv är ett underskattat njutningsmedel och han försöker få sina tre söner att förstå att det i alla tider och genrer funnits bra musik och litteratur och om man bara ger akt på hans ödmjuka råd och uttalanden kommer man att få reda på vilka det är.
Hans förakt för streberanda och karriärism är ett tjusigare sätt att hävda att arbete är grymt överskattat.